Det är lätt att se sig som ett offer och låtsas att man inte hade något val – som om det var någon annan som gjorde ens val. Mamma, pappa, mannen, frun, chefen eller kanske till och med världen, men du gör alltid dina egna val (naturligtvis inom vissa yttre ramar – fattigdom, sjukdom och mycket annat rår vi inte på).
Varför låtsas man som om man inte hade ett val? Gissningsvis för det kan vara bekvämt och enkelt att lägga skulden för ens eget liv på någon annan? Men man väljer alltid – till och med genom att inte välja har man gjort ett val.
Även i kriser har man ett val. Man kan bestämma sig att framtidens dörrar för evigt är stängda eller kan man bestämma sig för att en kris är synonym till en möjlighet, styrka och förnyelse! Valet är ditt!