arkiv

Månadsarkiv: december 2018

Jag älskar Julen men tycker också mycket om Mellandagarna. Att njuta av alla fina julklappar – läsa julklappsböcker – vandra längs havet – lite ” slow living”- ger härlig tid till eftertanke och reflexion. Viktig egentid – välbehövligt och skönt någon gång.

Redan efter någon dag poppar de upp – alla nya spännande idéer och planer för våren och allt kring den kommande boken knackar så klart särskilt på dörren!

Var precis inne i mysiga Bjäre Bokhandel där jag hittade just dessa kloka ord – förstör inte det du har genom att längta efter något annat. Hur många tänker inte – tänk om vi hade en större bil? Ett exklusivare soffbord – ett flottare hus – eller vad det nu kan vara som man trånar efter. I stället för att glädja sig åt det man har längtar man efter något annat. Vilket slöseri med livet – att inte njuta av det man har just här och just nu!

Det finns människor som redan i unga år slår sig till ro och fortsätter att leva sina liv på ungefär samma sätt. Går till samma jobb år ut och in – reser alltid till samma ställe – kanske till och med bor på samma ”all inclusive” hotell – tillbringar kvällarna framför TV n – inget fel i det men vitaliteten – nyfikenheten på vad som finns bakom nästa krök lyser med sin frånvaro och många förstenas och åldras i förtid.

Så har vi dem som ständigt planerar för framtiden – nyfikna på livet – se nya platser – prova nya utmaningar – utbildningar – jobbprojekt. De har alltid något på gång – ständigt något nytt att berätta om – de upplevs som intressanta och spännande och de utstrålar vitalitet och energi. Jag har haft förmånen att träffa några ” evigt unga”- Kjerstin Dellert som var med i Passionsboken var en sådan person – evigt ung in i det sista!

Precis hemkommen efter en underbar långhelg i London. Fantastisk stad – magiska juldekorationer – massor av människor överallt. Mitt i detta vimmel noterade jag att tempot är förhållandevis lugnt – en glad, vänlig och avslappnad stämning. I trapporna upp och ner till tunnelbanan – fullt med folk – bara ett fåtal som går förbi i rulltrappan – ett betydligt lugnare tempo än när jag kommer på T- Centralen i Stockholm där ”alla” springer – bråttom – bråttom. Erfarenheten är inte ny. Svensken verkar betydligt mer stressad och internationella jämförelser visar att det också förhåller sig så – svenskar är mer stressade än sin nordiska grannar och nordbor tillhör i sin tur de mest stressade i Europa. Varför är det så? Frågan är komplex liksom det inte finns några entydiga svar – men en reflexion över att man faktiskt är utbytbar i de flesta roller man har kan vara klokt – företag fortsätter även när de mest dynamiska ledare lämnat – ja till och med ett land klarar sig utan regering! Så tänk på det – ta tid för återhämtning och reflexion och njut av tillvaron!

Senaste nytt från Vagabond

Att våga är att vinna

Antikabloggen

This WordPress.com site is the bee's knees

Holavedsbrudar

Att våga är att vinna