Har noterat att det i dag blivit på modet att stå med korslagda armar på pressfoto. Själv vill jag inte det. Varför? Korslagda armar tolkas som extrem negativt och avvisande gest. Förstår att man tänker det ska symbolisera makt – men detta ser inte vårt inre.
Något annat som upplevs mycket negativt är ambivalens – det vill säga att uttrycka något med ord, t ex vad roligt att se dig, medan kroppen visar motsatsen.
Kroppsspråket är i mångt och mycket universellt – ett leende och tät ögonkontakt är alltid uttryck för attraktion.
Medvetna gester däremot får man vara försiktig med när man befinner sig i andra kulturer. Att sträcka upp handen och göra en OK cirkel med långfingret och tummen är – ja just det – helt OK här i Sverige, men en starkt obscen gest i flera länder i Sydeuropa.
Själv fascineras jag otroligt av kroppsspråket. Man kan ljuga med ord, men inte med kroppen. Som med så mycket annat ”sitter mycket i generna” men visst kan man lära. Leenden föder leenden och en är bra dörröppnare för framgång på den sociala arenan i hela världen!
Har förmånen att resa mycket – här i Kyoto. I Japan gör man ”verkligen bort sig” när det gäller kultur och etikett, men ett öppet kroppsspråk och leenden fungerar precis lika bra här!
Tollgerdt Resblogg 
ett leende gäller jämt o överallt!
GillaGilla
Så sant – äkta leenden är en dörröppnare!
GillaGilla
Kroppsspråket är verkligen fascinerande. Man kan se så oändligt mycket bara genom att se hur en människa rör sig. Ta bara självkänsla t ex, det syns tydligt på kroppsspråket.
Och om orden inte säger samma sak som kroppsspråket så är det ändå kroppsspråket som vi ”lyssnar” till.
GillaGilla
Visst är det spännande och självkänslan syns väldigt tydligt i vårt kroppsspråk – och om det verbala och kroppen säger olika saker så blir det väldigt fel!
GillaGilla