Dolceaqua ännu en ligurisk pärla med spännande historia. Slottet är magnifikt där det ligger högt upp och det känns som att familjen Doria fortfarande – efter 900 år – håller ett vakande öga över byn.
Castello Doria är magnifikt och historiens vingslag märks överallt.
Centro Storico och de vindlande smala gränderna upp mot slottet ger en känsla av att träda in i svunna tider.
Den mäktige Doria trodde länge sig ha rätten till unga kvinnors oskuld. Så kom det sig att Lucrezia och Basso smög sig i väg för att gifta sig i hemlighet men de hittades och Lucrezia valde att svälta sig till döds hellre än att ge sig till markisen. Hela byn protesterade och efter den händelsen övergavs den avskyvärda traditionen. Sedan dess firas varje år minnet av Lucrezia i mitten av augusti. Året runt kan man köpa Michette en speciell kaka som symboliserar kvinnor . Mycket god!
Vi tar ett glas rosesse på en trevlig bar – mycket gott och nu ska ni få höra den lokala historien om detta vin.
Rosesse – det rubinröda guldet i Ligurien är ett vin som produceras i mycket små kvantiteter. Vi har turen att träffa på en ung man som är femte generationen Mauro. All produktion sker manuellt- vinfälten ligger högt och det ör brant vilket omöjliggör moderna redskap.
Rosesse lär ha varit ett av Napoleons favoritvin som han lät beställa till Paris.
Så var det den där berömda bron som leder till Doria Castello och Centro Storico. Monet var en gång här och målade av bron – och mycket annat.
Dolceaqua är en plats vi mer än gärna återkommer till.
På återseende ci vediamo !
Tycker Dolceaqua är en av ”pärlorna” i Ligurien!Några besök varje gång vi är nere.Gränderna upp till slottet är så fina!🇮🇹🥰Ser fram emot besök i maj månad längtan är stor Njut av allt det vackra!Roligt att få följa er!igenkänning!Väntar på nästa!😘🇮🇹🌺❤️
GillaGilla
underbara byar och Dolceaqua och dess historia är magisk! Tack för att du gillar- fler blogginlägg följer!
GillaGilla
Du beskriver något av dett vackraste jag skådat på denna jord. Byarna/städerna nordost om Dolceaqua är lika häftiga. När man ser de lokala familjerna gå ut tillsammans, alla från 0-100 är med, undrar man ibland hur vi lyckats ”planera” bort gemenskapen hemma i Norden.
GillaGilla
Instämmer till fullo – underbar gemenskap mellan generationerna- vi ser det också i Taggia. Något vi har missat hemma i Sverige.
GillaGilla