
Italien- kulturens vagga- tillsammans med några andra länder som Grekland med flera men nu är det Italien jag vill skriva om. Det är här det magiska och osannolika inträffar. Förste mars kom vi – en mörk kväll- till Taggia där vi hyrt en lägenhet- eller snarare ett hus- för att stanna två månader – bara vara – men också korrekturläsa manus till min kommande roman – ALDRIG FÖR SENT- samt samla inspiration till nästa som kommer att utspela sig i Ligurien.

Taggia blev kärlek vid första ögonkastet och vi hade bara varit i byn tre dagar när vi fick syn på en mysig bokhandel på Via Soleri – en gammal medeltida gata i byn. ANTEA bokhandel tog oss med storm – vi fann varandra direkt- här stämde personkemin – och en halv timme senare hade vi bokat in en författarkväll i bokhandeln i maj 2025 – romanen är på svenska- jag pratar knackig italienska – men ni vet – vill man så löser sig det mesta! Som Patrizia Messano, italiensk författare sa, this was meant to be.

Angelo Giudici ägare till ANTEA bokhandel och bokförlag med en förnäm utmärkelse.
Att bo i Centro Storico under La Fortezza från 1400-talet- föreställa sig hur byns invånare sökte tillflykt där när piraterna närmade sig, varje dag gå över en bro från 1200-talet osv skapar nyfikenhet och kreativitet.


Att träda in i Convento San Domenico som öppnade 1459, få en privat visning av den trevlige guiden, höra om hur Napoleons soldater la beslag på klostret, känna på gamla präststskruder från 1600- talet – ja allt det bidrar till utveckling och en önskan att lära sig mera.


Intresset för historia, kultur och litteratur märks överallt- det är musikaftnar, litteraturkvällar och andra kulturella event.


Byn med sina 4000 invånare sjuder av liv – året runt – tennisskola, ridskola, fotboll och andra aktiviteter för barn och vuxna. Lägg till det sex bagerier, flera lokala grönsaks- och fruktaffärer, ostbutiker, kött osv – barer och kaféer där människor i alla åldrar möts och ”alla” tycks intresserade av böcker- byns historia och så vidare. Jag blev till och med hejdad på en bar -då ryktet att jag var författare hade spridit sig.
När vi åker runt i Ligurien så hittar vi by efter by med lika spännande historia och vackra medeltida stadskärnor.
Dolceaqua- Seborga- Badalucca- Triora – Bussana Vechia- Perinaldo – bara för att nämna några.



Vi ser redan fram mot att komma tillbaka och jag hoppas se ”Ligurien svenskar” på författarkvällen i bokhandeln i Taggia nästa vår – pizza och vin tror jag kommer att serveras!

Innan vi åkte hem blev vi inbjudna till bokhandeln för att spåna vidare kring italiensk- svensk kulturell samverkan. Patrizia har nyligen skrivit en barnbok om Alfred Nobel som kan komma att översättas till svenska. Här finns flera spännande arenor för samarbete 🇮🇹🇸🇪.
