När jag föreläser om ledarskap så avslutar jag ofta med en bild där det står – var dig själv – en kopia är aldrig lika bra som originalet. Inte sällan möter man människor som tycks spela en roll. Ett lyhört öga och öra både hör och ser om någon inte är riktigt äkta, sig själv. Det måste vara slitsamt att spela rollen av någon annan på livets scen och äkta människor, de som är sig själva, är ofta omtycka av andra och lyckas väl (sedan kan det ju bero lite på vem man är – personligheten – den buttre, lättstötta personligheten blir kanske inte alltid så omtyckt i sociala sammanhang). Den som spelar en roll av att vara någon annan än den han eller hon egentligen är innerst inne upplevs ofta som osäker och kan ha svårt att skapa förtroende. Barn och djur brukar snabbt genomskåda vem som är äkta och vågar vara sig själv i alla sammanhang. Det handlar om personlig utveckling, att våga bejaka både styrkor och svagheter inom oss.
Tollgerdt Resblogg 
Tyvärr är det nog många som spelar roller men till slut vet de inte själva vilka de är. Man kan egentligen inte bli någon annan än den man redan är… Det positiva med min olycka är att jag inte kunde fly att möta mig själv i mitt trauma o min sorg. Olyckan gav även den enastående möjligheten att skapa en ny identitet o ett nytt liv. Jag vet att många ser o upplever min äkthet. Verkar jobbigt att vara någon annan än den man är … Bättre att utveckla sitt unika sanna jag. Det är ju därför vi föds unika 😉
GillaGilla
Instämmer Ullacarin – många som inte vågar möta sig själv och spelar rollen av någon man inte ör innerst inne – och i en kris som din finns det liksom ingen återvändo – man måste möta sig själv!
GillaGilla