Hur många människor vandrar inte genom livet utan att någonsin vara sig själva? En yttre fasad och en mask som täcker det inre. Så synd för ”nakna” blir vi alla förr eller senare och bra trist att inte möta sitt inre förrän man hamnar på sjukhus och kanske till och med i livets slutskede.
Det gav en stark upplevelse av att vara avklädd när man besökte Svalbard – långt norr om Polcirkeln. Här gällde liksom vare sig märkeskläder eller tjusiga inredningar utan man mötte livet på ett alldeles speciellt sätt. Det var som att bli ett med universum och själva livet – en oslagbar exotisk känsla, en stillhet utöver det vanliga. Så lärorikt!
Tollgerdt Resblogg 
Grattis till dessa upplevelser. Just nu har även jag en fantastisk upplevelse… En hel kväll själv med min bror Johan. Många fin minnen och funderingar. Jag har låtit Johan känna på Din bok Gränslandet. Han blev nyfiken. I morgon skall vi njuta på golfbanan tillsammans
GillaGilla
Tack Maria och hälsa Johan – bor han i Göteborg så hälsa att han är välkommen till Bokmässan / och eller författarkvällen fredagen den 27/9 på Lohrs Pocker Med Mera i Göteborg .- på Bokmässan finns jag i monter C 00:05! Vore skoj att ses!
GillaGilla
071914224
Skickat från min Windows Phone ________________________________
GillaGilla
0701914224
Skickat från min Windows Phone ________________________________
GillaGilla
Det inre behöver inte vara okänt för en själv, även om man har en fasad utåt. Dock mår man ju så fenomenalt mycket bättre av att vara sig själv både inåt och utåt.
GillaGilla
Så sant Kicki – tror att de flesta kanske känner sitt inre, men att en hel del döljer det bakom en fasad och det är sällan särskilt lyckat!
GillaGilla